Blogg

"Förvaret" – en visa om orättvisan

 

En cigarett, lite fotboll, fika, småprat, webbande, telefonsamtal, ännu en cigarett, förhandlingar via högtalartelefon, dag ut, vecka in ändå tills ett beslut fattas och personen visas ut ur landet eller får ytterligare en tid i norra Europa. Det handlar om livet på ett av Migrationsverkets förvar och vi följer under x antal månader några av de intagna och personalen. Det är informativt, men än mer gripande och tänkvärt.

Filmen heter ”Förvaret” och går just nu på biorepertoaren, men eftersom SVT är en samarbetspartner lär den så småningom även visas på tv. Se den. Den är inspelad 2012, men lika angelägen än idag.

Sami, en av de två intagna på förvaret i Flen, som vi följer mest, är begåvad, trevlig, rolig och verbal. Han sätter ofta situationen på sin spets, men hans ifrågasättande eller mer filosofiska resonemangen ges inga svar inom bunkern. Som hans utläggning om orättvisor. Varför, undrar han, kan en del mänskor få resa precis dit de vill medan andra är förhindrade?

Han liksom alla andra inne på förvaret straffas trots att de är oskyldiga. Vad har de gjort? Lämnat krig, förtryck, hot, orättvisor… för att starta ett nytt liv någon annanstans. Kriminellt? Flera av dem har lärt sig svenska, fått vänner och jobb, ändå måste de ut. De vill stanna, får inte, måste tillbaka till en osäker framtid.

Personalen har en annan huvudroll i filmen. De två vi främst får följa är mänskliga. Samma regler som hos övriga team på förvaret, men de anstränger sig för att göra väntans oro och ovisshet något ljusare. De tycker om sina ofrivilliga gäster. Internt skapar detta konflikter, bland annat för att, informeras de om, deras öppna och vänliga attityd kan skapa en ojämn organisation.

Filmen är sorglig och rolig, ger perspektiv och väcker frågor mer än serverar fakta och upprördhet. En mänsklig film om människor. En visa om orättvisan.

Just nu:
Musiktidskrift: Läser i det nya numret av Opus om att alternativa klubbliknande kammarmusikspelningar växer fram i olika städer, främst i Berlin men även Malmö och Stockholm. Kul och välkommet initaitiv. Kanske något för Musik i Syd att engagera sig i? Googla på Yellow lounge.