Blogg

Att bredda perspektiven

Får sms under min helgvistelse i huvudstaden. Håll dig i centrum, står det och är skrivet med omtanke utifrån den fjärran vetskapen om den senaste tidens oroligheter längre ut i tunnelbanornas linjesystem. Första intervjun gör jag i Aspudden, ett vackert bostadsområde som andas fridfullhet och harmoni. Utanför tunnelbanans station blir jag stoppad av unga pojkar som frågar om jag vill köpa. Köpa vadå? Jo, bullar och kakor som deras klass har bakat.

Därifrån direkt till Djurgården, sedan till Odenplan och Södermalm. Helgen fortsätter så, kors och tvärs genom de centrala delarna. Blåljus ser och hör jag, som i alla storstäder, men inga demonstrationer, inga bråk eller brinnande bilar. Men på internet är det lätt att hitta olika uppgifter och debatter om händelserna och utvecklingen, även morgontidningarna bevakar och diskuterar men ska jag tro kvällstidningarnas löpsedlar är det andra saker som tränger sig före, som Let´s dance och vad jag bör äta och göra för att förändra min kropp.

I samtalen runtom ventileras också stadsdelarnas proteströrelse. På tåget säger en man i telefon att utvecklingen är ”rena julaftonen för Sverigedemokraterna, de skulle väl vilja ha nästa års val redan i morgon”, på ett fik säger en kvinna att det är tack vare Megafonen som fler röster hörs.

    På tåget upp till Stockholm i fredags läser jag DN. En artikel handlar om att nätdejting växer i Indien, och att allt fler unga väljer sin egen partner istället för tvångsäktenskap. Det har bland annat skapat fler jobb för privatspanarna, som av oroliga släktingar får i uppgift att reda på vem den där mannen (oftast) är. Detta har egentligen inget med Stockholmsoroligheterna att göra, förutom det att jag blev överraskad och fick lite ny kunskap. Läsningen gjorde min värld en aning större.

    Och är inte det vår uppgift i media, att bredda perspektiven.

    För även om det inte är vi som bråkar och kastar gatsten borde vi bli bättre på att bevaka och spegla hela samhället hela tiden. Ställa frågor, öka förståelsen. Sedan får en del tro att vi arbetar med en hemlig agenda, läs: den goda viljan, men nej, min känsla är att stor del av medielandskapet för det mesta rör sig inom samma rektangel. Våld är för mig aldrig den rätta vägen att gå. Våld föder mer våld. Men i det här fallet tror jag att bråken leder till att vi får se fler nyheter från och debatter om hårt utsatta områden. Åtminstone ett tag. Och det är bra.

    Just nu:
    Musik: Först Siesta!, sedan Peace & Love-festivalen. Festivalsommaren börjar i moll. Men Borlänges största bidrag till musikhistorien är inte en rockfestival, utan en sångare med världsrykte: Jussi Björling! Varför inte besöka hans museum i Borlänge i sommar?